Från olika håll inom föreningens medlemsorganisationer erfar vi nu en oro och frustration över det vi kan skönja kopplat till inte minst Bolagsverkets projekt för digitala årsredovisningar. I en skrivelse utmanar XBRL Sweden våra beslutsfattare kopplat till väsentliga områden inom vår svenska SBR – Standard Business Reporting / Standardiserad företagsrapportering. Frustrationen kopplar i stor utsträckning till att de investeringar som nu görs från näringslivet i processer och teknik till synes riskerar gå om intet i kölvattnet av bristande förmåga till nödvändiga politiska beslut och avsaknad av tydliga uppdrag till och leveranskapacitet från utvalda berörda myndigheter.

XBRL Sweden är en ideell förening som samarbetar i ett internationellt nätverk av aktörer för utveckling av öppna standards som verkar över publika och privata sektorer. Föreningen är unik i det att vi i Sverige organiserar alla de mest väsentliga aktörerna i kedjan för finansiell rapportering. Målbilden för föreningens arbete är att bidra till att vi i Sverige utvecklas mot effektiv, standardiserad och transparent rapportering av finansiell information via effektiva informationskedjor med hög kvalitet och ökad tillgänglighet till informationen. Detta är viktigt för att minska företagens administrativa börda. Vi strävar efter kostnadseffektiv, säker och anpassningsbar företagsrapportering i enlighet med konceptet – Standard Business Reporting (SBR).

Från föreningens sida har vi arbetat målmedvetet för att möjliggöra för de digitala flöden vi kontinuerligt identifierar. Ett exempel på detta är det globalt väl etablerade XBRL-formatet. XBRL som informationsbärare, är etablerat också som svensk standard via ett gemensamt projekt mellan föreningens medlemmar representerande både näringsliv och myndigheter i samarbete med standardiseringsorganet SIS. Att XBRL är just etablerat som svensk standard ska bidra till trygghet i de investeringar som kontinuerligt nu genomförs för produktion och konsumtion av den data som definieras och kommuniceras. Standarden ska möjliggöra för interoperabilitet, effektivitet, innovation och säkerhet.

Nyligen publicerade Srf konsulterna, en av stiftarna av XBRL Sweden, ett öppet brev till Finansministern där man pekar på den bristande finansieringen till Bokföringsnämnden, BFN, med de konsekvenser detta medför. En uppenbar sådan konsekvens berör det uppdrag avseende implementering av digitala årsredovisningar, vilket initierades av regeringen via ett beslut i juli 2016 (N2016/04957/SUN). Uppdraget lämnades till Bolagsverket som i samarbete med Skatteverket, Statistiska Centralbyrån och just Bokföringsnämnden ska genomföra ett projekt för implementering.

Vi upplever att det finns ett glapp mellan det digitaliseringsuppdrag myndigheterna ska genomföra och själva finansieringen av uppdraget, både för BFN som är statligt finansierat, och Bolagsverket som finansierar sig själv via avgifter. Bokföringsnämnden är en mycket viktig pusselbit i att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för en långsiktig, hållbar och robust utveckling av förvaltningen av de taxonomier som ligger till grund för rapporteringen. Vi har också noterat att Bolagsverket under våren inte haft kapacitet att leverera data i samma takt som tidigare till våra medlemmar som verkar inom branschen för informationsförädling/kreditupplysning. Ultimat är det företagen som rapporterar in sin data som också i olika former är stora konsumenter av densamma. Att information fastnar på det här viset är extremt olyckligt med negativ påverkan på en lång kedja av aktörer.

Från olika håll inom föreningens medlemsorganisationer erfar vi nu en oro och frustration över det vi kan skönja kopplat till inte minst Bolagsverkets ovan nämnda projekt. Frustrationen kopplar i stor utsträckning till att de investeringar som nu görs från näringslivet i processer och teknik till synes riskerar gå om intet i kölvattnet av bristande förmåga till nödvändiga politiska beslut och avsaknad av tydliga uppdrag till och leveranskapacitet från utvalda berörda myndigheter. Också myndigheterna belastas med kostnader via behov av att köra parallella processer. Det är tydligt uttalat i regeringens strategi för digitalisering att ”det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Detta mål kan inte nås utan investeringar och nödvändig finansiering.

Bristande tilltro till förmågan i vitala punkter i ekosystemet av aktörerna i denna pågående viktiga digitalisering är förödande. Som det är nu finns en uppenbar risk att den positiva utveckling som initierats via föreningens medlemmar stannar av och då är risken uppenbar att även de effektmål som har förväntats på långt när inte kommer att kunna uppnås. Att genomföra utveckling och förändring vet vi tar tid och är något vi inom föreningen lärt oss hantera över dess nu drygt 15-åriga historia. Att det helt i onödan nu dock byggs upp hinder hade vi inte sett komma.

I mars 2018 lanserade så Bolagsverkets lösning för digitala årsredovisningar jämte revisionsberättelsen för AB (K2). Den digitala tjänsten som hittills är frivillig att använda, och som sedan dess också kompletterats med möjlig rapportering även för årsredovisningar upprättade enligt K3, har per dags dato registrerat ca 18.000 inkomna årsredovisningar. Detta är hittills endast en mindre del av den totala populationen om drygt 550.000. Detta är långt ifrån det mål som var uppsatt.

Regeringen skriver i ovan nämnda uppdrag bland annat; ”Det kortsiktiga målet med uppdraget är att digital hantering av årsredovisningar ska vara förstahandsvalet för företag, myndigheter och medborgare. Långsiktigt mål är att digital hantering av årsredovisningar ska vara obligatoriskt. Syftet är att minska företagens uppgiftsbörda och effektivisera myndigheters och näringslivets informationshantering.” En uppenbar fråga vi ställer oss är hur detta är tänkt, i kölvattnet av vad vi nu kan erfara? En viktig utestående fråga är inte minst hur beslutsläget ser ut för det obligatorium som aviserats.

Föreningen verkar för att digitala årsredovisningar ska bli förstahandsvalet och är med och påverkar viktiga aktörer för att detta ska kunna förverkligas. Om trovärdigheten i regeringens satsning ifrågasätts kan avgörande fortsatta investeringar från privat sektor utebli. För att bli en digitalt ledande nation och nå en robust implementering av SBR – Standard Business Reporting behöver ett antal aspekter adresseras. Sammanfattningsvis identifierar vi följande som exempel på centrala delar som behöver finnas på plats för en positiv fortsatt utveckling och implementering:

  • Tydligt ansvar och central styrning för att hantera samordning mellan ansvariga departement. Detta för att kunna hantera nödvändig utveckling och förvaltning inklusive finansiering av denna för att skapa genomförandekraft och uthållighet för att nå de effekter som sökes.
  • Lagstiftning kan vara ett medel för att uppnå bred implementering. Full effekt i alla led får vi inte förrän alla 550.000 är med. Dock måste även styrkan i positiva incitament utnyttjas för företagen att styra över till digitalt.
  • Skapa möjligheter (t ex via en ”agile legal taskforce”) för att arbeta effektivt med att identifiera och hantera eventuella lagstiftningsmässiga utmaningar som håller utvecklingen tillbaka.
  • Ökad förmåga att styra och utveckla tvärfunktionellt över myndigheternas uppdrag till förmån för det svenska näringslivet och medborgare.
  • Gemensamma tjänster och gränssnitt som möjliggör effektivisering av företagens processer och som exempelvis möjliggör för företagens programvaror att direkt bli portalen gentemot myndigheterna och uppfyllande av de uppgiftskrav som ställs

Potentialen i digitaliseringen inom detta område är stor och så är även behoven av investeringar i ny och gemensam infrastruktur, informationsförmåga, tjänster samt processer och organisation. Det går inte att hantera detta via punktinsatser.

XBRL Sweden har som mål att bidra till en tydlig lagstiftning och en effektiv myndighetsförvaltning som syftar till att driva den digitala agendan för Sverige framåt. Vi ser framför oss ett fortsatt och fördjupat samarbete kring att koppla mål till konkreta handlingsplaner.