Svenskt Näringslivs rapportering ”Digitala årsredovisningar – vad har vi lärt oss?”

Kommentarer och tillrättalägganden till Svenskt Näringslivs rapportering ”Digitala årsredovisningar – vad har vi lärt oss?”, oktober 2022

I samband med det webbinarium som genomfördes den 27/10 vid lansering av rapporten ”Digitala årsredovisningar – vad har vi lärt oss?” kunde vi, XBRL Sweden, notera att Svenskt Näringsliv gav en positiv syn på en digitalisering av årsredovisningen. Vi noterar dock brister och utrymme för förtydliganden till de slutsatser som presenteras i rapporten. Som stöd för rapportens läsare har vi valt att lämna en del allmänna samt utvalda mera specifika kommentarer nedan.

Föreningen XBRL Sweden är en ideell förening. Föreningen består av medlemmar från revisions- och redovisningsbranschen, programvaruleverantörer, informationsförädlare, övrigt näringsliv samt statliga myndigheter. Föreningen har som ändamål att stödja en utveckling i linje med konceptet Standard Business Reporting (SBR) i Sverige. SBR är ett samlingsnamn för standardiserad, digitaliserad och maskinläsbar verksamhetsrapportering där basen utgörs av finansiella data. Föreningen är unik i det att den i Sverige organiserar de mest väsentliga aktörerna i kretsloppet för finansiell rapportering.

Allmänna kommentarer
Vi ser positivt på Svenskt Näringslivs initiativ att via den undersökning som genomförts sammanfatta erfarenheter från rapportering av digitala årsredovisningar. Våra erfarenheter visar på att större förändringar via digitaliseringsprojekt har hög komplexitet. Det blir sällan perfekt från start. Denna typ av projekt gynnas av en utveckling i en iterativ process. Detta sker nu enligt vår mening i de projekt som adresseras i Svenskt Näringslivs rapport (ESEF och Bolagsverket/DIÅR). Inom föreningen XBRL Sweden har vi i vårt etablerade och unika gränssnitt mellan privat och offentlig sektor under ett flertal år diskuterat kring ett antal av de förhållanden som nu lyfts fram i rapporteringen från Svenskt Näringsliv. Bland annat har vi i ett särskilt initiativ, med Bolagsverkets projekt för digital ingivning av årsredovisningen som bas, analyserat och kommenterat vad som har kunnat genomföras annorlunda och bättre XBRL-Sweden-Rapport-Samarbete-i-SBR-Projekt.pdf .

Det är inte obligatoriskt att lämna in årsredovisningen digitalt till Bolagsverket idag. Alternativet har varit inlämning på papper. Vår uppfattning är att den volym som uppnåtts vid frivillig anslutning till den digitala tjänsten (för 2022 ca 200.000 st), måste anses starkt positivt. Resultat har uppnåtts under kort tid, givet att detta är en stor förändring. Värt att notera är också är att en stor anslutning har uppnåtts utan att några genomgripande nya incitament tillförts intressenterna.

Vi stödjer starkt regeringens inriktning publicerad i budgetpropositionen 2023, att ”Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt”. Vår uppfattning är vidare att full effekt av de investeringar som nu kontinuerligt görs från näringsliv och myndighet inte uppnås förrän större delen av totala populationen är anslutna, via det obligatorium som nu är föremål för utredning. De argument som framförts anser vi inte är av den dignitet för att nu bromsa en pågående positiv digitaliseringsprocess, så som vi upplever att Svenskt Näringsliv menar.

Se vidare nedan några utvalda kommentarer till Svenskt Näringslivs rapport som ytterligare och lite mera detaljerat knyter an till ovanstående.

Kommentarer kopplade till rapportens avsnitt ”Några sammanfattande slutsatser”.

• Svenskt Näringsliv anger att flexibilitet för rapporterande företag i fråga om årsredovisningens utformning påverkas negativt.

Vi anser att detta inte är korrekt då den teknik som används, som bygger på det internationella formatet iXBRL, ger möjlighet till flexibilitet i fråga om presentation av siffror, text, tabeller, bilder m m.

• Svenskt Näringsliv anger att erfarenheterna av Esef-rapporteringen i noterade företag visar att förberedelserna med att tagga rapporten är betydande och att hela årsredovisningsprocessen påverkas av att rapporten ska upprättas elektroniskt.

Det är korrekt att slutfasen i processen med att ta fram och skicka in årsredovisningen förändras jämfört med den process som tillämpats då en papperskopia har skapats för inskick till Bolagsverket. Att mera allmänt jämföra mot anpassning mot taxonomier och den process för rapportering som lagstadgats via ESEF för de mindre än 1000 företag som i Sverige omfattas av ESEF regelverket kan dock ifrågasättas. De ca 200.000 årsredovisningar som inges digitalt till Bolagsverket 2022 visar på att processen fungerar, via användande av ett antal programvaror på marknaden. Vad gäller ESEF dock har den rapportering som nu genomförts inneburit att programvaror utvecklats och kunskap erhållits som säkert kan vara till god nytta för vidare utveckling av rapportering också för de mer än 500.000 bolag som ligger vid sidan av de som omfattas av ESEF.

• Svenskt Näringsliv pekar på att formaten och lösningarna för den digitala årsredovisningen kan skilja sig mellan olika programvaruleverantörer, samt att det för att uppnå bättre jämförbarhet därför någon form av samordning mellan lösningarna vore önskvärd.

Vi kan här inte fullt ut förstå vad det är för samordning som eftersträvas. Specifikation för rapportering är desamma för alla leverantörer och bygger på samma taxonomier för de olika regelverk som tillämpas. Vidare genomförs överföring av data till Bolagsverket via ett standardiserat API. Hur de olika leverantörerna bygger sina lösningar på olika smarta sätt är ju vidare ett konkurrensmedel som ger nyttig utveckling och konkurrens om effektivitet, pris m m.

• Svenskt Näringsliv pekar på att det borde vara möjligt för företag att lämna in en årsredovisning till Bolagsverket i pdf-format. Vidare anges i rapporten att det bör utredas om en sådan möjlighet kan kombineras med en tjänst som konverterar informationen till iXBRL.

Vi kan inte heller här riktigt utläsas vad som avses. Det finns möjlighet till konvertering från PDF till iXBRL via programvaror på marknaden. Vår uppfattning är dock att PDF som format i de processer för rapportering vi adresserar här inte är god digitalisering. Föreningen verkar för format som på ett strukturerat vis möjliggör för att kunna läsas maskinellt.

• Svenskt Näringsliv uttrycker vidare att det skulle behövas en alternativ inlämningstjänst som inte innebär att ett företag behöver använda de systemleverantörer som Bolagsverket har avtal med.

Vi menar att man bör vara försiktig med att Bolagsverket ska konkurrera med privata systemleverantörer, via en annan modell än den som tillämpas idag. Det finns idag ett antal leverantörer av lösningar som är anslutna till Bolagsverkets tjänst. Dessa lösningar möjliggör för en strukturerad process som inkluderar kontroller och stödjer kvalitet vid framtagning av den digitala, maskinläsbara, årsredovisningen. Vid ett obligatorium kan vi också förvänta oss att de lågprisalternativ som redan finns på marknaden kommer att kompletteras.

• Svenskt Näringsliv pekar på processen vid digital signering som ett hinder.

Vi anser att det är viktigt att notera att det i likhet med programvaror för att producera den maskinläsbara årsredovisnings-filen också under senare år har skett en utveckling av lösningar för digital signering, via ett antal nya alternativ på marknaden. Internationell standard finns, vilken också är refererad från aktiebolagslagen, och vilken är implementerad för användning i ett urval av dessa programvaror. Vår uppfattning är att det är väl etablerat för styrelsemedlemmar samt för dess revisor att använda sådana programvaror för signering av årsredovisning och revisionsberättelse. De olika aktörerna i signeringskedjan har enligt vår mening numera god kunskap för hur processer ska se ut, där bland annat att åsätta datum ingår. Bolagsverket har sedan enligt vår mening i sin plattform också implementerat en signeringsrutin för den ”avskrift” som ska åsättas fastställelseintyg, som är enkel och funktionell.

• Ett annat område som adresseras av Svensk Näringsliv är revisionen och upprättande av revisionsberättelse digitalt.

Vi ser positivt på att Svensk Näringsliv i sin sammanfattning förordar en vidare utveckling av en digital maskinläsbar instans av revisionsberättelsen, med en högre granularitet än idag. Detta är något vi inom föreningen förordar, och diskussion förs kring hur detta skulle kunna uppnås. Det är dock inte korrekt att det inte finns någon taxonomi för revisionsberättelsen. Det finns taxonomi, som används och som möjliggör för att revisionsberättelsen ska kunna skickas in digitalt till Bolagsverket.

Vidare vad gäller revisors granskning av den digitala filen, genomförs detta redan för de årsredovisningar som rapporteras inom ESEF regelverket (teknisk och innehållsmässig granskning av ett digitalt original). Dock, att införa granskning av de digitala årsredovisningar som avser övriga aktiebolag i rapporteringen till Bolagsverket anser vi inte som ett steg i rätt riktning. Det som inges till Bolagsverket är en ”avskrift”, och det original av årsredovisningen som hanterats tidigare i processen är granskat och signerat av revisor enligt gällande lagstiftning (ofta via digital signering som adresseras ovan). Den kontroll som sker hos Bolagsverket genomförs i samband med lagstadgad signering av fastställelseintyg.

• Svensk Näringsliv pekar på samordning i införandet av ett eventuellt krav på obligatoriskt digitalt ingivande av årsredovisningen. Det anges att genomförandet av kommande EU-reglering kan innebära att Bolagsverkets och Finansinspektionens tjänster för digital ingivning behöver anpassas utifrån denna.

Vår uppfattning är att den utveckling som nu sker inom Sverige väl harmonierar med vad som kan förväntas utifrån de initiativ, ESEF och ESAP jämte rapportering av hållbarhetsinformation, som refereras. Om Svenskt Näringsliv menar det eller de digitala format för rapportering som används, eller förväntas användas, anser vi att vi kan förvänta oss att det som framförallt är valt för utveckling lokalt i Sverige (iXBRL) absolut kommer att vara högst relevant även framåt. Vi ser inte här att vi i Sverige är inne på ett divergerande spår som gör att vi i Sverige ska behöva vänta i vår utveckling av god digitalisering i förhållande till det som refereras.

Slutligen, i koppling till det samarbete som sker inom och utanför XBRL Sweden avseende att uppnå minskad uppgiftsbörda för företagen samt att effektivisera myndigheters och näringslivets informationshantering, vill vi särskilt uppmärksamma det arbete som genomförs inom den gruppering av myndigheter i koppling till SBR ”Standard Business Reporting”, eller ”Standardiserad verksamhetsrapportering”. Detta samarbete engagerar viktiga aktörer i kretsloppet av finansiell rapportering, t ex Skatteverket, Bolagsverket, Statistiska centralbyrån. Bland annat finns nu en katalog av begrepp för finansiella poster som knyter ihop rapporteringen för berörda myndigheter och företag. Det som Bolagsverket har implementerat via sin digitala tjänst måste ses i ett större perspektiv där nu även Skatteverket och Statistiska centralbyrån knyter ihop rapporteringsflöden som bygger på samma teknik och innehåll som används av Bolagsverket och vidare används inom EU. XBRL Sweden erbjuder här kopplat till den utveckling som pågår också via sin mix av medlemmar löpande ett viktigt gränssnitt i dialogen mellan näringsliv och myndigheter.

Vi välkomnar frågor och kommentarer via vår mejladress info@xbrl.se